Det är sannerligen inte lätt det där med barnuppfostran. Jag har tex lärt mig att det är mycket bättre att ge barn cred för den de är och inte i första hand för det de gör. Då vet barnet att hon/han är värdefull oavsett prestation. Och det är ju vettigt. Men vad säger man då när Bobby Dukes lyckats ligga på golvet och hålla upp huvudet en evighet. "Vad duktig du är...?" Nja, det är ju beröm för prestation. "Du är bra precis som du är...?" Nja, det låter ju lite väl pretto.
Jag var och hälsade på Malin idag. Hon ska ha barn om sisådär en vecka. Man vet ju aldrig när de kommer, men ungefär till påsk är det beräknat. Kom och tänka på när jag var i samma situation, en vecka innan Bobby Dukes föddes. Vilken underlig tid. Vilken konstig väntan. Det känns så länge sen och ändå alldeles nära i tiden. Och idag är han en så självklar del av mina dagar och nätter.
Bobby Dukes för 4 månader sen:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar